Bedrägerierna genom ”vishing” ökar kraftigt – Gunilla räddades av vidarekopplingsmusiken
Gunilla Kärrbrand med hundarna Tesla och Lotus. Gunilla råkade ut för bedragare men klarade sig.
Bedragarna är i farten – mer aktiva och uppfinningsrika än någonsin. En färsk rapport visar att privatpersoner lurats på sammanlagt 1,1 miljard kronor under ett halvår, vilket är en rekordnotering.
Gunilla Kärrbrand, 69, drabbades av ”vishing”, som är en av de snabbast växande bedrägerimetoderna, men räddades av vidarekopplingstonen.
En onsdagseftermiddag i slutet av maj var Gunilla Kärrbrand, 69, hemma i Finspång och höll på att träna sina hundar Tesla och Lotus när hon fick ett samtal från ett fast nummer från Stockholm.
Uppringaren, en ung kvinna, presenterade sig som Hanna Martinsson. Hon sa att hon ringde från ett känt inkassoförtag och förklarade att Gunilla hade en skuld på 20 000 kronor, efter att en telefon köpts i hennes namn.
Men allt var en bluff.
– Hon rabblade upp mitt personnummer och ville kontrollera att mitt namn stämde. Hon var vänlig och sa att mitt BankID blivit kapat och att hon skulle hjälpa mig med detta, säger Gunilla Kärrbrand, som genast blev på sin vakt då hon inte hade köpt någon telefon.
Samtalet Gunilla fick kallas för ”vishing”, som är en av de bedrägeriformer som ökar mest.
Vishing går ut på att den som blir uppringd manipuleras av bedragare att genomföra transaktioner eller lämna ifrån sig känslig information.
Enligt Brottsförebyggande rådet är bedrägerier den brottskategori som ökar mest. Kortbedrägerier och bedrägerier genom social manipulation är den form av brott som står för den största ökningen – rekordhöga siffror noterades för fjolåret.
En rapport från Finansinspektionen, som publicerades i slutet av maj, visar att det under andra halvåret 2023 genomförts 136 293 bedrägliga transaktioner genom användning av betaltjänster. Brottsvinsterna från dessa transaktioner blev 1,1 miljarder kronor under det halvåret, vilket är en tredubbling av beloppet för motsvarande period 2020.
Det är de hittills högst uppmätta nivåerna för bedrägerier under ett halvår, både avseende beloppet och antalet transaktioner, enligt Finansinspektionen.
– Det är ett växande problem. Bedragarna är duktiga på att lura konsumenter att göra betalningar. Bedrägeri genom kontoöverföringar är vanligast och står för 85 procent av beloppen, säger Mithra Sundberg, avdelningschef för Betaltillsyn på Finansinspektionen.
Bedragarnas metoder blir allt mer sofistikerade.
– De kan till exempel utge sig för att ringa från din bank, eller från ett företag varifrån du påstås ha beställt något. Det förekommer också att bedragarna utger sig för att vara en anhörig, säger Mithra Sundberg.
Hon säger också att bedragarna ofta försöker skapa en känsla av att det är bråttom, för att sätta press på det tilltänkta offret och skapa en känsla av att det inte finns tid att tänka efter eller stämma av frågan med någon tredje part.
I den här typen av bedrägerier, när konsumenten själv har initierat och genomfört betalningen, har konsumenter inte rätt till ersättning som regelverket ser ut i dag.
– Därför får konsumenten också ofta stå för förlusterna själv, säger Sundberg.
Förutom samtal är det vanligt att kontakt med brottsoffret tas genom sms, mejl eller sociala medier. Ibland kan bedragaren ha haft kontakt med sitt offer under längre tid för att bygga upp förtroende.
Gunilla Kärrbrand berättar att hon blev allt mer misstänksam under samtalet trots att kvinnan som ringde var väldigt medlidsam och ”mån om att hjälpa”. Men hon kunde inte vara helt säker ändå.
– Hon skulle ge mig ett ärendenummer och koppla mig till min banks säkerhetsavdelning och så skulle de tillsammans med min bank göra en anmälan.
Det var då bedragarna begick sitt första stora misstag. När vidarekopplingstonen kom var Gunilla säker på att det var en bluffare som ringt.
– En mycket besynnerlig musik spelades upp och en ännu mer besynnerlig mansröst svarade. Musiken spelades inte i luren utan där de var, i rummet.
Gunilla avslutade samtalet genom att säga att hon hade ont om tid och bad om ”säkerhetsavdelningens” telefonnummer för att återkomma senare. Numret visade sig vara falskt.
Tror du att någon annan kunde blivit lurad?
– Absolut, det är jag övertygad om. Det känns obehagligt att jag känner så många som blivit drabbade, en bekant blev av med 180 000 kronor. Det är inte så att man är dum om man blivit lurad, utan det kan hända vem som helst, säger Gunilla Kärrbrand.
Finansinspektionen föreslår bland annat skärpt lagstiftning och bättre övervakning av misstänkta transaktioner hos bankerna, och åtgärder för att motverka manipulering av telefonnummer.
– Det är ett stort problem att kriminella utnyttjar banker och det finansiella systemet för bedrägerier och för att tvätta pengar. Detta måste hela samhället och bankerna kraftsamla mot, säger Mithra Sundberg.
Fakta.Så skyddar du dig
Det kan vara svårt att genomskåda skickliga bedragare som ringer och försöker lura dig. Om du pratar med någon på telefon, antingen som ringt dig eller som du har ringt upp efter att du har fått ett sms eller ett mejl, tänk på följande;
● Lägg på om samtalet känns konstigt och agera inte på uppmaningar i oväntade sms.
● Logga inte in med din säkerhetsdosa eller e-legitimation (exempelvis Bank-id) på någon annans uppmaning.
● Klicka inte på länkar i sms och ring inte okända telefonnummer på någon annans uppmaning.
● Var skeptisk – kom ihåg att banken aldrig ringer för att be dig logga in eller lämna ut personliga uppgifter.
Det förekommer att bedragare manipulerar telefonnummer att se som ut som till exempel bankens, polisens eller ett företags. Om du får ett SMS som ser ut att komma från banken, polisen, posten eller någon annan med en uppmaning att ringa upp, tänk då på följande;
● Ring inte upp – Bedragare kan försöka stressa fram ett beslut genom att göra dig orolig.
● Klicka inte på länken – oavsett vad som utlovas
● Var uppmärksam – Bedragare kan manipulera avsändare och hemsidor att se trovärdiga ut.
● Tänk efter och var skeptisk – Bedragare kan utnyttja aktuella händelser för att luras
Källa: Finansinspektionen
bATo76 on
>en bekant blev av med 180 000 kronor
Men alltså… jag tänker bara “HUR OCH VARFÖR?!”
Varför för man över 180.000 kr till någon? Måste vara något jävligt speciellt med den mängden pengar tänker jag.
2 Comments
Bedrägerierna genom ”vishing” ökar kraftigt – Gunilla räddades av vidarekopplingsmusiken
Gunilla Kärrbrand med hundarna Tesla och Lotus. Gunilla råkade ut för bedragare men klarade sig.
Bedragarna är i farten – mer aktiva och uppfinningsrika än någonsin. En färsk rapport visar att privatpersoner lurats på sammanlagt 1,1 miljard kronor under ett halvår, vilket är en rekordnotering.
Gunilla Kärrbrand, 69, drabbades av ”vishing”, som är en av de snabbast växande bedrägerimetoderna, men räddades av vidarekopplingstonen.
En onsdagseftermiddag i slutet av maj var Gunilla Kärrbrand, 69, hemma i Finspång och höll på att träna sina hundar Tesla och Lotus när hon fick ett samtal från ett fast nummer från Stockholm.
Uppringaren, en ung kvinna, presenterade sig som Hanna Martinsson. Hon sa att hon ringde från ett känt inkassoförtag och förklarade att Gunilla hade en skuld på 20 000 kronor, efter att en telefon köpts i hennes namn.
Men allt var en bluff.
– Hon rabblade upp mitt personnummer och ville kontrollera att mitt namn stämde. Hon var vänlig och sa att mitt BankID blivit kapat och att hon skulle hjälpa mig med detta, säger Gunilla Kärrbrand, som genast blev på sin vakt då hon inte hade köpt någon telefon.
Samtalet Gunilla fick kallas för ”vishing”, som är en av de bedrägeriformer som ökar mest.
Vishing går ut på att den som blir uppringd manipuleras av bedragare att genomföra transaktioner eller lämna ifrån sig känslig information.
Enligt Brottsförebyggande rådet är bedrägerier den brottskategori som ökar mest. Kortbedrägerier och bedrägerier genom social manipulation är den form av brott som står för den största ökningen – rekordhöga siffror noterades för fjolåret.
En rapport från Finansinspektionen, som publicerades i slutet av maj, visar att det under andra halvåret 2023 genomförts 136 293 bedrägliga transaktioner genom användning av betaltjänster. Brottsvinsterna från dessa transaktioner blev 1,1 miljarder kronor under det halvåret, vilket är en tredubbling av beloppet för motsvarande period 2020.
Det är de hittills högst uppmätta nivåerna för bedrägerier under ett halvår, både avseende beloppet och antalet transaktioner, enligt Finansinspektionen.
– Det är ett växande problem. Bedragarna är duktiga på att lura konsumenter att göra betalningar. Bedrägeri genom kontoöverföringar är vanligast och står för 85 procent av beloppen, säger Mithra Sundberg, avdelningschef för Betaltillsyn på Finansinspektionen.
Bedragarnas metoder blir allt mer sofistikerade.
– De kan till exempel utge sig för att ringa från din bank, eller från ett företag varifrån du påstås ha beställt något. Det förekommer också att bedragarna utger sig för att vara en anhörig, säger Mithra Sundberg.
Hon säger också att bedragarna ofta försöker skapa en känsla av att det är bråttom, för att sätta press på det tilltänkta offret och skapa en känsla av att det inte finns tid att tänka efter eller stämma av frågan med någon tredje part.
I den här typen av bedrägerier, när konsumenten själv har initierat och genomfört betalningen, har konsumenter inte rätt till ersättning som regelverket ser ut i dag.
– Därför får konsumenten också ofta stå för förlusterna själv, säger Sundberg.
Förutom samtal är det vanligt att kontakt med brottsoffret tas genom sms, mejl eller sociala medier. Ibland kan bedragaren ha haft kontakt med sitt offer under längre tid för att bygga upp förtroende.
Gunilla Kärrbrand berättar att hon blev allt mer misstänksam under samtalet trots att kvinnan som ringde var väldigt medlidsam och ”mån om att hjälpa”. Men hon kunde inte vara helt säker ändå.
– Hon skulle ge mig ett ärendenummer och koppla mig till min banks säkerhetsavdelning och så skulle de tillsammans med min bank göra en anmälan.
Det var då bedragarna begick sitt första stora misstag. När vidarekopplingstonen kom var Gunilla säker på att det var en bluffare som ringt.
– En mycket besynnerlig musik spelades upp och en ännu mer besynnerlig mansröst svarade. Musiken spelades inte i luren utan där de var, i rummet.
Gunilla avslutade samtalet genom att säga att hon hade ont om tid och bad om ”säkerhetsavdelningens” telefonnummer för att återkomma senare. Numret visade sig vara falskt.
Tror du att någon annan kunde blivit lurad?
– Absolut, det är jag övertygad om. Det känns obehagligt att jag känner så många som blivit drabbade, en bekant blev av med 180 000 kronor. Det är inte så att man är dum om man blivit lurad, utan det kan hända vem som helst, säger Gunilla Kärrbrand.
Finansinspektionen föreslår bland annat skärpt lagstiftning och bättre övervakning av misstänkta transaktioner hos bankerna, och åtgärder för att motverka manipulering av telefonnummer.
– Det är ett stort problem att kriminella utnyttjar banker och det finansiella systemet för bedrägerier och för att tvätta pengar. Detta måste hela samhället och bankerna kraftsamla mot, säger Mithra Sundberg.
Fakta.Så skyddar du dig
Det kan vara svårt att genomskåda skickliga bedragare som ringer och försöker lura dig. Om du pratar med någon på telefon, antingen som ringt dig eller som du har ringt upp efter att du har fått ett sms eller ett mejl, tänk på följande;
● Lägg på om samtalet känns konstigt och agera inte på uppmaningar i oväntade sms.
● Logga inte in med din säkerhetsdosa eller e-legitimation (exempelvis Bank-id) på någon annans uppmaning.
● Klicka inte på länkar i sms och ring inte okända telefonnummer på någon annans uppmaning.
● Var skeptisk – kom ihåg att banken aldrig ringer för att be dig logga in eller lämna ut personliga uppgifter.
Det förekommer att bedragare manipulerar telefonnummer att se som ut som till exempel bankens, polisens eller ett företags. Om du får ett SMS som ser ut att komma från banken, polisen, posten eller någon annan med en uppmaning att ringa upp, tänk då på följande;
● Ring inte upp – Bedragare kan försöka stressa fram ett beslut genom att göra dig orolig.
● Klicka inte på länken – oavsett vad som utlovas
● Var uppmärksam – Bedragare kan manipulera avsändare och hemsidor att se trovärdiga ut.
● Tänk efter och var skeptisk – Bedragare kan utnyttja aktuella händelser för att luras
Källa: Finansinspektionen
>en bekant blev av med 180 000 kronor
Men alltså… jag tänker bara “HUR OCH VARFÖR?!”
Varför för man över 180.000 kr till någon? Måste vara något jävligt speciellt med den mängden pengar tänker jag.